Meny
se | en | de

Historia kring området

Informationen är hämtad från: Sveries Nationalparker, www.nationalparkasnen.se


Inventering av fornminnen

Fem inventerare har sprungit kors och tvärs i landskapet och hittat 133 nya fornlämningar.

Här är några av dem


Almundsryd 508_NO_20141007Foto: Bläckning, tjärtall. Spår av s.k. tjäruväckning eller furuväckning.

Gården på Bergön
Mitti planerad nationalpark långt från fastlandet ligger ett övergivethemman på ö Bergön. Den sista familjen övergav gården när skolpliktenkom 1842. Sedan bodde farfar kvar ca 20 år till. I modern tid har husetvarit fritidshus. Ladugården är riven. Det finns ett timrat uthus medkällare under. På ön har stått en väderkvarn men bara kvarnhjulet liggerkvar som trädgårdsbord. Runt husen finns gamla inägomarker som tillstor del idag är bevuxen med lövskog. I denna miljö kan man hitta nästanalla vilda svenska träd- och buskarter: ek, bok, avenbok, lind, alm,lönn, rönn, asp, björk, al, en, hagtorn, apel, slån, nypon. Men störstaandelen har ek. Resten av ön är mest bevuxen med naturskog av tall, granoch björkskog. Terrängen är kuperad och bitvis stenig/blockig ochsvårtilgänglig.

Här kan du läsa en närmre beskrivning av byggnaderna.

Järnvägen
Tidigtväcktes tanken på att förbättra de gamla handelsförbindelserna mellanKarlshamn och Värend genom en järnvägsförbindelse. År 1874 stod densmalspåriga järnvägen som anslöt till stambanan (Stockholm-Malmö) iVislanda klar med stationer i Torne, Ulvö och Ålshult vid sjön Åsnen.Efter bara några år tillkom ytterligare en station i Hulevik. Mellan1880 och 1970 fanns en fabrik i Hulevik. Här fanns från början sågverkoch hyvleri men ganska snart började man tillverka svarvade produkter.Därefter tillkom tillverkning av möbler, träull, träullsplattor,gengaskol och på slutet blöjor. Träullen, som användes till emballeringoch möbelstoppning, tillverkades av gran och tall och exporterades tillhela världen. I takt med att träindistrin växte ökade Hulevik ibetydelse och kom att bli sträckans mest lönsamma station. Järnvägenstillkomst ledde till stor förändring och utveckling av bygden. Efterhand förlängdes järnvägen till Bolmen och Halmstad. På 1940-taletövertogs banan av SJ. På sikt blev det allt svårare att hanteraomlasting m.m. på grund av att olika järnvägar hade olika spårvidder.Järnvägen Karlshamn-Vislanda blev inte prioriterad för breddning ochupprustning. Sista tåget gick den 30 maj 1970. Efter att rälsen rivitsupp jordes järnvägsbanken om till cykelled som idag ingår i ”Åsnen runt”och "Banvallsleden".

Båttrafik
När järnvägen stod klarstartades en ångbåtslinje ca 1876 på sjön Åsnen mellanHulevik-Grimsvik-Jät för transport av människor och gods. Under1880-talet byggdes även järnväg på östra sidan av Åsnen vilket minskadeefterfrågan på sjötransporter och båtlinjen lades ner. När träindustrinstartades i Hulevik kom en annan typ av båttrafik igång. Ångbåten”Blenda” (se bild) drog pråmar med massaved. På 1920-talet börjademassaved också transporteras genom flottning efter ångbåt.

Källor:
Nationalparken Åsnen
Boken ”Hulevik förr och nu”
Muntligt Bengt Qvistgaard
Foto ur Bengt Qvistgaards arkiv

Väderkvarnar

IÅsnen fanns det väderkvarnar på de flesta öar med bofasta bönder. PåFörarm som ligger öster om Sirkön fanns det en väderkvarn. På Borgön somockså ligger öster om Sirkön fanns två väderkvarnar och båda varholkkvarnar. På Åsnens största ö Sirkön fanns flera kvarnar men vi harendast belägg för två, båda dessa var holkkvarnar. Den ena stod på Näsetvid Mjölknabben och det är den som är flyttad till Museiparken i Växjö.Den andra fanns på Sundslätt på södra delen av Sirkön.Sannolikt har detfunnits fler för några åkrar har namn som kvarnåkern och kvarnalyckan

PåBergön som ligger mitt i västra Åsnens övärld har också funnits enväderkvarn. Ett exempel på att väderkvarnarna hade stor betydelse är attAugust Magnusson som hade en väderkvarn på sin gård Segersnäs invidÅsnen behöll väderkvarnen när han 1893 sålde gården och flyttade tillGetnö. Denna väderkvarn står fortfarande kvar och är nyrenoverad. Det ärden enda väderkvarn i Kronobergs län som står kvar på ursprungligplats.

Framtaget ur Hembygdsföreningen Gamla Urshults arkiv av ordförande Gunnar Andersson
Väderkvarn, Sirkön, 1925
Väderkvarn på Borgön, 1925
Väderkvarn, sundslätt, Sirkön. 1942
Väderkvarn, mjölknabben, Urshult